Den sista bussen hem

Maja ser tiden på mobilen.

23.47.

”Nej.”

Hon börjar gå snabbare.

Den sista bussen hem går 23.52.

Hon har fem minuter.

Stationen är nästan tom. En kiosk är stängd. Två personer står utanför en bar. Det regnar lite.

Maja kommer till hållplatsen.

Fel hållplats.

Buss 4 går här.

Hon behöver buss 14.

Hon tittar på kartan.

Buss 14 går från andra sidan stationen.

23.49.

Maja börjar springa.

Hon springer ner för trappan. En man med en stor väska går långsamt framför henne.

”Ursäkta!”

Han flyttar sig.

”Tack!”

23.50.

På andra sidan stationen går hon upp för trappan igen.

Där står buss 14.

Dörrarna är öppna.

Maja springer.

Dörrarna stängs.

”Vänta!”

Bussen börjar köra.

Maja stannar.

Hon tittar på bussen.

Sedan på mobilen.

23.51.

”Perfekt”, säger hon.

Det regnar mer nu.

En person står kvar vid hållplatsen. En kille i en grön jacka.

”Missade du också den?” frågar han.

”Ja.”

”Jag tror att det finns en nattbuss.”

Han tar fram mobilen.

”00.20.”

Maja suckar.

Tjugonio minuter.

De går tillbaka in på stationen. Allt är stängt utom en liten automat.

Killen köper två koppar varm choklad.

Han håller upp den ena.

”Vill du ha?”

”Ja, tack.”

De sätter sig.

”Jag heter Amir”, säger han.

”Maja.”

23.58.

De börjar prata.

Om bussen.

Om regnet.

Om en restaurang som aldrig borde ha stängt så sent.

Efter en stund tittar Maja på mobilen igen.

00.18.

”Oj.”

De går ut.

Nattbussen kommer nästan direkt.

Maja går på och sätter sig vid fönstret.

Amir står kvar.

Hans buss går åt andra hållet.

De vinkar.

När bussen börjar köra tänker Maja på buss 14.

Hon är fortfarande glad att hon missade den.